Jag har samma sjukdom som Pappa. Jag har hans gener och dom driver mig starkt till depression och et grått hendelse fullt liv men jag årkar inte längre. Ändera överdoserar jag, dör av att kroppen säger av sig för allt missbruk eller så gör jag det själv, Skjuter mig huvudet med min 22. . Pappa gav faktiskt mig ett bra exempel. Gasa ihjäl sig. Nej jag förderar snabba metoder.
Det är inte fråga om det händer. Utan när den dagen kommer, så är jag färdig.
Jag är just nu en drogrobot som drivs med tusentals läkemedel som inte kan känna positiva starkar känslor. Bara negativa och traumatiska känslor kommer fram över läkemedelsdoserna.
Jag mår inte bra.... Så är det bara.
sunnuntai 2. huhtikuuta 2017
Tilaa:
Lähetä kommentteja (Atom)
Ei kommentteja:
Lähetä kommentti