Astronauttilaulu

Vain kädellisiä tällä raiskatulla planeetalla
Rukoilemassa aseen kanssa
Venaa käskyy jumalalta joka jätti lapset juoksee yksin sakset käsissä

Kirkot jäivät vain astronautit lähtivät

King of Nothing

Jag ser bara slavar omkring mig. Slavar utan herrar.

I am the king of nothing, over emptiness I reign
Drown with sorrow
Wash away the pain

Viihdepallo

Vittumainen symbioosi
Ruokitaan parasiittii ku ei osata olla yksin
Diggaa olla altavastaavina

Okej

Jonas

Jepp, ja skriver ennu nonda en bok om dej

som en jag person

ja måst slippa in i dina sjuka tankkar

Jonas

nojoo,

siis UFO:nn som tykittää suonee kannabista, de fattaa ja ennu, men nunnor som brinner o blöder framför alttare, de e ren an sjukt...

Postapocalyptica

Se on totta että maailma on julma

Ja meidän turva on muka yhdistyneet kansakunnat

Älä usko sitä paskaa tai EU-direktiivii
Oo vapaa mut älä jää siit kiinni

-Juno

Tervetuloo, Tervemenoo

Jag började bilskolan idag. Jag pissade också i burk. Får se va det säger när resultaten kommer.
Jag har också förklarat en massor åt psykologerna idag. En riktig händelserik dag idag.
Men det här allting smakar träd. Vädret är igen helt idealt. Men jag är påväg upp ur min depression. Fastän det nu känns tungt, men jag har många som stöder mig. Tack igen för att ni matar mig. Min hungriga mage och min hungriga själ.


Mä synnyin maailmaan nii karuu ja rujoo
Miss jengi kaatuu ja putoo
Tervetuloo, sinne missä perheet sekoo
Hetki eloo ja sit tervemenoo

Pohjanmaan Kautta

Jag vill kyssa det här systemet farväl. Jag vill vara en fri människa. Jag vill springa på ängen och plocka blommor, se på när fjärilarna flyger. I min dröm. Jag vill att det skall uppfyllas någon dag.
Men här är det inte möjligt. Här är jag aldrig en fri människa. Här är ingen fri. Vi är alla fängslade av pengar och mode. Jag måste bara hitta min väg ut. Problemet är inte jag. Problemet är samhället. Direkt när jag har fått mina skulder betalda skall jag börja med att försöka ändra mitt liv. Byta mitt yttreskal. Byta mitt inre. Försöka hitta ett bättre ställe. Stiga in i en ny värld. In till min egna värld. Om ni undrar var jag är påväg, så är jag väl inte påväg någonstans. Jag bara börjar rensa bort skit och hitta nya saker. Om ni hör till den nya världen? Det är fast i er själva. Jag vill inte bli dragen tillbaka till det gamla. Jag vill bort från systemet nu. Ut ur den onda cirkeln. För det här jag nu lever i. Det suger.

Täällä on monen monta AA-kliniikkaa, juodaan suruun ja hukutaan paskaan

Nii kai se elämäki loksahtaa kohillee, pohjanmaan kautta, alkometri, promillee

Thesis

Be afraid! Atomgrad 1 is up and running. I will dust every little thing that comes in my way...
Be my enemy and I will turn your life in to dust!

Kukka Kedolla

Mä kirjoitin laulut paperilennokkii että ne ois kevyit ja paljon rennompii

Luonnon lapsi, kukka kedol

Mä tuuletin tyylini kerran läpivedol

Röökii henkee ja keuhkoihin ilmaa
Yksin kävelen pitkin haaveiden siltaa

Mä vaan kävelen et mä tunnen et mä jotain tekisin

Propagandalehdet repisin ihan paskaks

Niit ei täällä tarvita

Ne on vaan apu miten ihmismieltä hallitaan

- Juno

Seems like, I have found what I have been looking for.

I think I have found my way...
I think I can survive now.
Why repair something that ain't broken?

I have found my inner light.
A source of inspiration.
A source of life.
A passion.
No more chemicals for me. No more, no more of this shit to me.

Now I know how to enjoy square nothing.
I have learned a way to be friends with my demon.
The problem is not in me anymore, the problem is in you.

Counterweight

Näin on. Jag är samhällets och livets motvikt. Jag måste finnas här som ett problem. Annors skulle det här vara för perfekt right?

The doom you promised me may come, I'm not afraid
You cannot save me
I am the counterweight
No need to save me; for I'm the counterweight

Square Nothing

Jag har igen tänkt på saker och ting. Idag har jag tänkt lite för mycket.
Kelaa... Relaa... Ja sitten mieli pelaa... Jag har lite börjat fått huvudet klart.
Jag behöver inte vissa personer helt enkelt. Om jag bara fortsätter som jag gjort här tills.
Bli bara mer fucked up. Let it slip away. Idag har det varit kvalitets tid. Det bästa på länge. Varför sätta stop? Jag dör ju inte av det? Och mina socialakontakter då? De säger att socialakrätsen skadas. Men då så. Då kom jag fram till det. Då må den lida av det. Då ser man ju att det är de riktiga vännerna som blir kvar. De som accepterar dig som du är. De har ingen betydelse vad du gör på veckosluten. Du må göra vad du vill men de står ändå vid sidan om dig. De är de riktiga vännerna. De har här nu stått vid min sida. Idag, och i fortsättningen. Jag har inget som heter back to square one. Jag har bara square nothing. Inget att vinna och inget att förlora. Och jag kommer aldrig att vinna den här kampen. Jag har bara förlorat, men jag är dock en jävligt bra förlorare. För jag är bara här. I square nothing. Här är ibland kallt men varmt ibland. Så är det bara, går inte att ändra på saken. Och jag har ändå min stolthet. Den kan inte säljas eller bytas ut. Jag är vad jag är. Och inget skall kunna ändra mig. Det är min lilla svaghet kanske. Men måste kunna acceptera sina egna svagehter ibland. Men visdoms ord. You can turn your back on a person. But never turn your back on a drug. But no more god damn chemicals for me.

Spent some quality time with the demon of mine
He said "I like the way you struggle but you know I'm here to win"

Leeches

Jag drömde väldigt vackra drömar inatt. Att vakna till den här kalla verkligheten gjorde ont.
Hur kan jag må så här otroligt skit? Jag har liksom massor med bra vänner och alla har nästan gjort sitt bästa för att jag skall må bättre. Men ändå känns det på sitt sätt meningslöst och jag känner mig otacksam. Jag har helt enkelt brist på fart i livet nu. Som sagt, samma gamla saker görs om och om igen. Egentligen inget att se fram emot. Okej såklart romresan. Och sommaren. Men det känns som om det skulle vara oändligt lång tid tills dess. Det värkar som om det skulle byggas upp i kroppen igen. Något som glöder där men så småning om flammar upp. Något som sen exploderar ut och allting skiter sig mer än någonsin.

Men hur som hälst, under tiden som jag skriver här har jag redan bestämt träff med två vänner idag. En som jag mycket har varit i kontakt med på sistånet och en som jag inte sett på flera veckor. En vän som kanske inte har så bra intryck på mig. Får se vad det här leder till...

Men några minnen här till slutet då. Jag började minnas de där tiderna då jag var en mopedpojke. Då när jag hade två vänner, som jag nu mera sällan träffar. Då åkte vi tillsammans varje dag. Vi körde alla skogsvägarna i byn och stannade alltid vid impi på kaffe. Nu när jag tänker på saken, så kommer jag på att jag inte varit i impi på över ett år. Kanske man borde ta och lägga foten in i det förflutna och ta en kaffe. Där jag oftast spelade bort alla mina pengar och satt flera timmar ute på terassen och rökte röd LM. Då var sakerna bättre än nu. Ingen erfarenhet av livet och allting farmför en. Inga stress eller tryck. Jag var lycklig då. Då när jag inte ännu visste vad jag gick misste om. Ibland är det bara bättre att inte veta. Man lider inte av sådant man inte vet om. Varför var jag så dum att jag gick och prövade. Eller inte kanske dum, men jag hade sparat mycket av min psykiska hälsa om jag aldrig hade gjort det. Före det levde jag mitt egna liv för mig själv. Nu lever jag för något helt annat. Eller nogrannare sagt så vet jag inte ens vad jag lever för längre? Well, verkligheten och världen är dyster och orättvis. "Elämä on elämää ja sellasta se vain on" Pejk 7år.

It burns
It rips it hurts
They make you believe your turn
The chance of a lifetime
How does it feel to be alive?

The Chosen Pessimist

Tell me which side I'm on,
Approaching constant failure..
Tell me which side I'm on,
Who's friend or foe?
Approaching constant failure...

Between love and hate
Which path to follow?
How can I keep balance in this race?
Come faith, I'm dying... Slowly

In Falmes - The Chosen Pessimist

Falling Away From Me

Här sitter jag igen på chiewitzgatan. En burk öl vid sidan om mig. *Ptsth* Där går en till. Det känns otroligt skönt att dricka lite nu. Jag har varit nykter i två veckoslut irad. Nu får jag nog lite dricka. Kanske inte vara asfull, men lite småfull. Jag måste bara belöna mig själv efter det jag gjorde idag. Det var det rätta valet men ont gjorde det. Jag har ändå en jätte tom kännsla. Tomhet är det värsta. Jag älskade ändå det på sitt lilla sätt. De var min tröst. Nu har jag bytt ut det mot det ursprungliga problemet. Det vill säga alkohol. Men alkohol känns dock ändå som ett mycket mer säkrare alternativ. Men fast jag är lite alkohol påverkad är jag ändå inte riktigt i bästa psykiska konditionen idag. Allting värkar bara ramla bort från mig. Allting jag gör värkar som skrivet i vatten. Meningslöst skit... Igen måste jag ta till det. Ett stort fake smile.

Day, is here fading
That's when I'm insane
I flirt with suicide
Sometimes kill the pain
I can't always say
'It's gonna be better tomorrow'
Falling away from me, falling away from me.

Beating me down, beating me, beating me down,
Down, into the ground, screaming so sound,
Beating me, beating me, down, down
Into the ground

Hyvä päivä pt.2

Tänään on hyvä päivä
päivä älyn ymmärryksen
Tänään on hyvä päivä
viedä loppuun työ

Tänään inhoan itseäni
ymmärrän mikä olen
Tiedän mistä olen tullut
ja mihin matkalla.

Dawn Of A New Day pt.2

Solljuset, fåglarnas sång och människor jag har nära. Det är allting jag behöver. Jag skall stiga upp. Jag skall lyfta mig upp igen. Skall bevisa världen och de där slemmiga ormarna som har kontroll över mig. Fastän det är mot oddsen, skall jag visa dem.

Against the grain
Against the odds
I'll rise and I won't trip again
The dawn of a new day never looked
As good as this

Turn The Page

Du din jävla slemmiga fuckhead. Du vet exakt hur jag fungerar och du utnyttjar det allt du kan. Du har igen dragit ner mig till min jävligt sköna grop. Jag är igen i riktigt djup skit. Tack för det.
Om jag kunde skulle jag knivhugga dig i ansiktet. Om inte jag behövde dig eller om ingen aldrig skulle få veta om det skulle jag skjuta dig kallblodigt i nacken. Tack som fan igen.

You're driving me crazy
Knock it off, I'll fuck you up
I've made enough to hold the top
You give me no choice
Die! Why don't you fuckin' die and run and hide?
Shit. Just talk your fuckin' shit
Spinning lies
I hear it's calling
Judgement Day
I feel it's calling your name
I see it's coming
Rolling in
'Cause we may never turn

Face The Truth

Jag lever fortfarande i en helt falsk värld. Jag lever i väntan på saker som aldrig kommer ske.

Det gör ont att inse hur det egentligen är. Men så är det bara. Det är inte alltid så enkelt att leva i verkligheten. Jag tänker inte längre springa undan den.

I have changed myself,
Growing up every day
Face the truth about yourself
You and I, we're all the same

Ordinary Story

Jag gick och lade mig klockan 10 igår kväll. Minns inte när jag senast har somnat så där tidigt. Idag skall jag i alla fall inte bara ligga hemma. Måste hitta på något att göra. Kanske den där samma historian igen. Samma gamla rutinerna.

Egoism dictates human relations
A world where fashion outshines morality
It's written in blood-red colours
Designed by the thirst for power

An all too ordinary story
With an aftertaste so bitter
Forced to be someone I don't want to be
I'm losing myself
Sinking deeper down
I'm caught in the world wound web

Dawn Of A New Day

Idag har jag första gången på länge bara luggit hemma. Har isolerat mig i mitt rum. Lyssnar på musik med hög volym. Lamporna släkta, luggit i sängen och stirrat upp i taket. Försökt få tag på sömn, men bara såvit i små bitar. Årkade helt enkelt inte åka till stan idag. Årkar inte ens röra på mig här i hembyn. Inget inspirerar eller intresserar mig idag. Jag bara laggar. Jag har lust för vissa saker nog, men de är tyvärr out of reach. Och de skulle bara få mig att lagga ennu mera. Men kanske få lite mer intressant effekt på laggandet. Anyways... Jag tror jag nu bara drar mig under täcket igen.

Concrete breath and dust filled tears
A one way ride to inner peace
I never thought I'd join the others
Those who use the dice to solve

Tämä Puoli

Hela dagen har varit som en tragisk film. Alla knirr och knarr hörs som höga ljud och röster är distanta. Det är blurrigt och allting går i slowmotion. Ibland piper det i öronen. Nej jag har inte rökt hash. Jag vet inte vad det här beror på. Jag drömde mardrömar hela natten. Jag drömde om mina så kallade "problem". Har aldrig varit så sugen på det som imorse när jag vaknade. Min kropp nästan krävde det för att jag skulle ha sluppit upp ur sängen.
Är det verkligen den ända vägen ut ur det här?
Att fortsätta. Att fortsätta tills det tar livet av mig. Det kanske är en kort väg, men definitivt inte lika smärtsam som det här. Vad väljer man då? Den ensamma korta enkla vägen som kanske inte gör så ont åt dig själv men ont åt dina medmänniskor. Eller den långa smärtsamma som kanske i något skede blir till något och man kan ta hand om sina medmänniskor, och de kan ta hand om en själv. Jag är ändå sist och slutligen en självisk människa. Jag gör oftast det som jag mäst njuter av och inte alltid tänker på de andra. Eller det fanns en tid som jag faktiskt brydde mig om vissa människors kännslor, och bryr mig fortfarande. Igår märkte jag det. Igår märkte jag att jag ganska mycket har ignorerat vissa personer och deras kännslor. Eller nej inte ignorerat, men inte bara märkt dem tidigare.
Jag står igen inför en frästelse. Och när jag har frästelser måste jag göra val. Nu måste jag välja igen hurdan stig jag skall fortsätta på. Jag hatar mig själv för den här svagheten.

Tämä puoli opettaa itseänsä vihaamaan
Aion kauas vaeltaa, etsin paikkaa kauniimpaa,
Tämä puoli otteessaan pitää monta kulkijaa
Tahdon kauas matkustaa, paikkaan kauniimpaan,
siellä saan kaipaamani rauhaa

Lux Aeterna

Jag har fått nya perspektiv på saker. På flera olika sätt. Jag har blivit påverkad, men vet inte på vilket sätt. Världen är sjuk, men det är jag med.

Längtan.

Sommaren är påväg. Jag har mått så mycket bättre när solen har lyst hela dagen.
Jag har haft en riktigt lugn och bra dag med tanke på att jag har haft lite abstinens hela tiden.
Jag har pratat med farmor. Sedan åkte jag in till stan med pappa.

När jag satt i bilen med pappa märkte jag något jag inte tänker på så ofta. Han och jag. Vi som annors har lite avstånd men annors varma relationer. Jag och han. Helt likadana jävlar är vi. Jag har inte fallit långt från trädet.
Där satt vi, båda med en rykande sätkä i käften. Vi båda med psykiska problem. Båda en typ ganska lika ungdom skulle jag tro. Det kändes väldigt unikt. Jag fattar verkligen nu att jag är hans son och han är min far. Nu känns det starkare än någonsin.

Med tanke på pappa och farmor börjar jag tänka på Sverige och mina svenska rötter. Pappa föreslog att jag skulle söka sommarjobb i sverige och flytta över dit denna sommar. Det skall jag börja fundera på. Det är där jag hör hemma. Den svenska sommaren. Varje sommar jag åker dit så är jag fri som en fågel. Jag kan känna doften av svenska sommaren och Hallsta med bara tanken. De alla minnen jag har där, de alla bästa tiderna. All those fried memories...

Men jag fortsätter tänka... Och jag kommer fram till mina kusiner. Vissa av dom, respekterar jag och ser upp till alldeles otroligt mycket. De är äldre än jag, och när jag var liten var de de coolaste typerna jag någonsin sett. Det är de fortfarande. Fastän jag är yngre än de, har de kunnat spendera tid med mig. Det är något som väger mycket för en tonårs pojke. Att få hänga med coola stora pojkar. Desto äldre jag blir desto mer lär jag mig känna dem och desto mer känner jag samhörighet med dem. Måste faktiskt säga att det känns mer som bröder än kusiner.
Det har länge varit på tapeten att det skulle ordnas en släktträff i Lovisa i sommar. Det ser nu ut som det skulle bli till något. Det kommer vara helt sjukt. Lovisa kommer vara helt ruinerat efter den festen.

På tal om bröder. Jag har en bror i sverige. Har träffat honom bara två gånger, och då var jag typ 10. Hade aldrig haft kontakt med honom. Det var något förbjudet subjekt. Ville inte prata eller fråga om honom av pappa. Men förra året tänkte jag ta initsiativ till att försöka få kontakt.

Det fick jag. Nu pratar vi ganska mycket via internet. Har nu under senaste gångerna jag varit i sverige försökt ordna en träff men det har varje gång blivit hinder. Men i sommar skall jag för i helvete träffa honom. Han är lik mig men inte lik mig. Han är sportig. Han är modemedveten. Han åker motorcykel. Ja, en kille som är riktigt cool. Något jag aldrig kan bli. Det ända jag menar med lik är ansiktsdrag och håret. Ibland har jag hoppats sjukt mycket på att han bodde här. Eller att jag bodde där. Jag vill att han skall bli en riktig bror åt mig, inte bara en drömkille.

http://www.youtube.com/watch?v=hlk8qxH-RuA

Taistelun Arvoinen

Jag mår bättre idag. Min abstinens har nästan försvunnit nu. Jag fann en liten glimt av lust till liv.
Den lilla glimten räcker. Jag är nu redo för att strida mot livet. Redo för att kämpa problem. Redo för att komma upp på toppen igen. Det kanske är en lång väg och kräver mycket krafter, men jag skall fan i mig inte sluta så här. Idag känns det så. Jag skall fan visa världen vad jag går för.

Jag vet att jag kommer falla ner i depressionen så fort det kommer motgångar imot. Så funkar jag. Men jag skall upp därifrån. Om och om igen, ända tills jag är i graven. Jag skall inte börja ge upp nu. Imorgon kommer jag säkert att vara av annan åsikt. Jag är rädd för att glimtet försvinner. Men jag skall hålla uppe denna kännsla så länge som möjligt.

Jag vet vad jag behöver. Jag måste bara vänta. Tiden för det kommer. Det kommer att rena mig.

Seisot äärellä jyrkänteen, älä eteenpäin astu, ota järki käteen.
Mikä eteen kun juttus ei toiminutkaan?
No ainakaan et saa käydä luovuttamaan, luova tauko on paikallaan.
Kautta meditaation saavutetaan, näkemys uusi
uuteen toimintasuunnitelmaan, se vain odottaa toteutumistaan.

Days Turn Blue To Gray

Rösten hänger fast i huvudet. Jag hör dessa ord hela tiden.
Denna sång har fastnat. Den är sann.


Please
Won't you love me?
Please help me see
What did I do?
Did I hurt you?
And now that you're gone
Emptiness lives on
The guilt is all I feel
No closure

The strings of my heart
You pulled on endlessly
This twine is severed
In tragedy

Im Your God Now

Min kropp rivs i tusen bitar. Jag är desperat nu. Vet inte hur länge jag klarar av denna kännsla.

Det här är ett helvete. Jag måste fan försöka klara mig över natten. Om jag hade ett rivjärn skulle jag börja gnugga min panna mot den tills jag är död. Jag kunde göra självmord med en osthyvel.
Så länge den här kännslan bara skulle försvinna. Jag måste bara motstå. I morgon måste jag vara stark och motstå. Om jag lever i morgon. Det här är något alldeles sjukt. Jag vill slå sönder något, jag vill slå sönder mig själv. I morgon måste jag bevisa världen att jag klarar av det. Jag behöver inte dem längre. Men det här får mig snart att bli galen. Kom och städa upp mig sen när jag har rivits sönder.

Clean up my body parts with a fucking vacuum cleaner

Jag vet inte längre hur jag skall gå till vega. Jag kommer inte få sömn.. Antkaa nyt pliis vittu tennareita!

So drink up, so shoot in
'Cause I'll make this feeling end
I built you this narcotic shell
I crucified you in your hell
Your life not yours, you're just my slave
I am your messiah of pain
And time has come to
Time has come to, time has come to
There's no time to pray

'Cause I'm your God now

The Last Man

Att låta sorgen flöda ner på strängarna. Jag spelar så som jag känner. Jag låter allting nu flöda ut på strängarna. Om någon bara hörde detta. Denna låt är så otroligt vacker och sorglig. Att spela den ger mig tröst.

Clint Mansell – The Last Man

+-0

Det kommer igen. Skuggorna drar sig över mig. Det gör ont i kroppen. Jag försöker springa undan och inte tänka på saken men den springer ikapp mig. Jag har blivit det jag alldrig skulle bli.

Det var en lång process. Ni alla var bara delar av en kedja som skulle utlösa det här. Du, du, du och jag. Efter att alla bitar hade fallit på plats kom jag till resultatet. Det jag redan länge satt och tänkte på. Det jag sen gymnasiets början varje natt tänkte på, men jag hade aldrig modet att göra det. Nu genom många omvägar och olika ursäkter har jag kommit till den punkten. Den punkten där felet ligger. I mig själv. Men nu har jag efter flera års väntan äntligen gjort det jag tänkte på och borde har gjort redan länge sen. Mycket mycket före era tider. Söka hjälp och få hjälp. Få det skrivet svart på vitt. Jag kan inte längre tränga ner det eller ljuga för mig själv.
Men där märker jag en sak till. jag känner mig väldigt bra. Jag kunde i flera år se att detta skulle ske. Jag visste det hela tiden. Eller kanske det gick som jag ville att det skulle gå. I alla fall. Nu har jag blivit något jag alltid hade mardrömar om. Kan jag komma ur cirkeln? Om jag det vill göra, måste jag göra om alla mina planer och byta hela min livsstil. Men är jag redo för det? Är jag villig? Det måste jag ta reda på. Igen. Igen en kamp, mellan mig och mig själv.

Taon yksin sieluni mustaa varjoa
muotokuvaa mustemmaksi muuttuvaa
ei keskeneräinen kuva lämmitä
ei se tuo varjon valtaan lohtua

Hyvin osasin kyllä alkaa
kunpa osaisin joskus lopettaa
miksi jatkaa matkaa joka johtaa
rumaan muotokuvaan
ihmisen irvikuvaan
kapisen rakin elämään
jämään josta käteen jää
plus miinus nolla

Likainen parketti

Kom nyss från kliniken. Jag var igen helt ärlig. När hon hörde vad jag har hållit på med senaste väckan fick hon en bild över mitt tillstånd. Hon diagnostiserade någon sårts depression åt mig.
Också mina sekoilun förra väckan och även igår, såg hon som ett allvarligt problem som bör åtgärdas. Som tur kom jag dit idag och jag får hjälp så fort som möjligt. Jag skall gå vidare till någon läkare som är specailiserad på sådana fall som jag. Denna läkare befinner sig i Borgå. På fredagen har jag nästa tid och då skall vi besluta tidpunkten för Borgå.
Nu mer än någonsin behöver jag er, vänner och kära, nu behöver jag er nära.

Jag har igen smutsat ner mitt golv, parketten är smutsig, smutsigare än någonsin.

Psyykeni on paloina
Olen hajoamassa paloiksi lattialle
Tilanne ei ole hallinnassani
Sarja rustoa ja hampaita karisee lattiaan.
Valuu luunsirua, ikeniä, eritteitä, paloja päänahasta, pahoja hajuja leviää asuntoon
Mutta kukaan ei kuule mitä vedetyn verhon takana tapahtuu
Psyykeni on paloina lattialla

Repeän kuin lihamuuri
Kilot, litrat roiskuu seinille, patterille, pitkin reisiä ja lakanalle
Mustelmat, muistelmat... Olen yksin ja maallisen lopun edessä

Master Of Puppets

Nu sket det sig. Nu har jag lagt mig i något jag alltid trodde jag var immun för.

Jag har förstört mig själv. När jag ser på mig själv nu, vill jag bara slå sönder mig själv.
Alla varnade mig för det här. Men jag hade aldrig trott det skulle komma så här snabbt.

Jag ville inte det här. Det bara blev så. Läget är inte längre under kontroll.

Taste me you will see
More is all you need
Dedicated to
How I'm killing you

Day Of Redemption

Idag skall jag göra något jag låvade mig själv jag aldrig skulle göra. Men för att jag nu känner för att jag är en ny person i ett nytt kapitel i mitt liv så skall jag göra det.

On this Day of Redemption I've decided to forgive myself
All this pain will soon be gone
I open myself and let my blood dye the floor
Death arrives with a smile

Mies Jolle Ei Koskaan Tapahdu Mitään

Ojdå... Kanske jag borde börja sakta ner lite... Igår har jag visst varit stålmannen igen...
Jag var osårbar. Men det är jag inte längre. Nu känns världen så dyster igen.

Jossain on kuumempaa ja
Jossain on suurempaa ja
Ei tartte selittää
Mitä vikaa on mun
Pienessä maailmassa
Joo mä kaiken nään

Kolminaisuus

Att se blodet droppa ner i lavoaren är ett av det vackraste jag sett. Att se det färska röda täcka det rena vita. Se i spegeln hur blodet rinner ut ur nålen som vatten ur en stupränna. Känna det varma och klistriga på fingrarna. Känna lukten av desinfectionsmedel. Och den där kännslan när nålen tränger sig igenom köttet. Det gör inte så ont som folk tror. Det känns unikt. Det var välan då min 24:de piercing. Och en jag inte gillade tidigare. Men nu insåg jag faktiskt att den nog var ganska nice ändå. Nu märker jag igen hur mycket av mig själv har varit ner trängt. Hur stor del av min värld som var tvungen att hållas undan. Jag hade en dröm. Dröm att bli en riktig bodymoddare. Det skall jag bli nu. Jag som trodde jag nästan hade blivit normal. Men nu har bodymodden igen vaknat. Också det att jag har börjat lyssna på Älymystö igen är ett tecken på att jag håller på att falla ner i freakmode igen. Men jag trivs som en freak.

Say hello to the modded juni!

Burnt Ice

Oh my fucking god. My brain is frying. But it feels so nice...

Låt mig vara i fred. Låt mig göra vad jag vill, bry er inte om mina affärer. Jag berättar om jag känner för det. Jag har fått så mycket gnäll från olika håll idag att det inte är sant. Jag klarar mig själv och inget att vara orolig över. Jag överlever, som jag brukar säga. Ps. Många har fått uppfattning om att jag håller på med olagligheter. Nej det gör jag inte.

Spiral to destruction, it's too late to break the spell
He wants the ride to stop on the freight train straight to hell
Without the truth he'll never find in a dungeon of his lies
His cause of death... high speed on burnt ice

Always looking at the ground, a broken, beaten man
Memories of his family are calling after him
He can hardly think, hardly walk
Phone keeps ringing, he can't talk
With just one hit the pain would go away
But he's dead if he does

Thank You Pain

Min militärläkargranskning gick inte riktigt som jag hade tänkt. Jag fick en dom som jag är missnöjd över. Vissa män skulle vara glada över den här domen men jag är ej.

Now, honorable judges, ladies, gentlemen of the jury,
please allow me to present my case...
Ha! What case can you possibly present to rip a man from his family,
faith, and friends? Defense?
Listen before you convict, you see,
I never did intend to ruin anything!
Intent is a guilty conscience's white flag against pride,
so I find you guilty of the crimes.

A Thousand Lies

Efter en natt med otroligt djup sömn sitter jag här och små ler för mig själv i datasalen.
Fastän jag väntar på att få en dom. Klockan 12 skall jag nämligen ge mig iväg till hälsocentralen för att läkargranskas inför uppbåden.

Euforiska kännslan inne i min kropp är alldeles otroligt skön. Jag kan inte tänka negativa tankar.
Alla mina negativa tankar blir till positiva och allting känns bra. Fastän jag vet att allting ändå baserar sig på en lögn och jag lurar mig själv. Min hjärna och kropp ljuger för mig. Men ändå är det så skönt. Jag har nu börjat bygga upp mitt liv på en lögn. Jag mår bra på kånstgjord väg. Är det fel? Det vet jag inte. Min moral har inte ännu hunnit tänka på saken.


A thousand smiles. A thousand lies.
I'll break you down you'll need more just to stay alive.
A thousand dead. A thousand highs.
Close your eyes and wait to die.
Your life was built on a thousand lies.

Fucked Up And Ready To Die

Jag fick ett nervsammanbrått idag. Jag har aldrig i mitt liv hamnat någonsin ringa med tårar i ögonen åt någon och be om hjälp. Idag gjorde jag då det för första gången. Men hjälpen kom fort. Och det känndes bra. Ja, de gamla rara vännerna jag har. De som är trygga. Där jag alltid är beskyddad.

Men det krävdes mer för mig. Det räckte inte. Jag ville ha/behöver/fick nya bekanta, som kanske i framtiden kan kallas för vänner. Sådana jag visste från förut men hade ingen aning om hurdana typer dom var. Nu vet jag. Det öppnades en helt ny värld för mig ikväll. En värld som kommer ta livet av mig väldigt snabbt om jag inte är försiktig. En värld som kan vara mycket härlig och ljuvlig men som ändå kan bytas ut mot rena helvetet. Dessa bekanta bjöd mig hem till dom ikväll men jag tackade artigt nej. Men vi kom överräns om att jag skulle gå dit och kika in någon annan kväll. Jag är väldigt ivrig. Men också väldigt orolig. Men men. There is a new world waiting for me. Jag njöt av att hänga med dom. Jag respekterade dem otroligt mycket. Kanske en aning rädd för dom. Mina händer skakade när jag spelade biljard mot en av dem. Och jag åkte på mega stryk. Men hur som hälst. Skall bygga upp ett nytt socialtnätverk. Kanske någon gång kalla dessa människor för mina vänner.

Jag har aldrig sett mig så här. Jag känner inte igen mig i spegeln. Det var något som hela tiden växte innom mig och väntade på att explodera. Nu kom det. Allting på en gång.

Same Old Song

Min första dag som jag är tillbaks i de gamla rutinerna. Känns jätte dåligt. För jag vet att det är allting jag nu lever för. Same old fucking song. Dag efter dag kommer allting vara samma. Inget att kämpa för. Jo, vad kämpade jag för förr då? Jag vet faktiskt inte? Jag bara existerade då. Alla mina drömmar har spolats ner. Jag behöver verkligen prova på något nytt nu. Något nytt... Måste hitta inspiration. Måste hitta något att leva för.

Natt Å Dag

Nu kom då perfekta tillfället att blogga med den här låten. Tänkte på att göra det i januari men jag ändrade mig. Natten skrämmer mig. Jag kommer inte såva. För mycket kaffe och skit som snurrar i huvudet.

För varje hopp som glömts
Då all vår luft har tömts
I en svart och ensam tid
Å allt vi en gång haft
Å allt vi gjort och sagt
Suddas bårt på vilsen stig

Å alla minnen vi haft
Å allt vi borde ha sagt
Skall det lämnas för att dö?

Flickan med guld

En sång jag borde ha sjungit för länge länge sedan.

Jag gör om alla söndagar till lördag ikväll
och klär mig för att gå på kalas.
I en bok som jag sparat enkom för denna natt
ska jag skriva dem vackraste ord.

Sen målar jag om december till augusti för att
få klä mig i handskar och hög hatt.
Jag klipper ut alla stjärnor från himlens pappersvalv
och lägger dem i en liten blå ask.

Och ingen vet om att jag ska ge den till
en flicka med guldbruna ögon.
Nä, ingen vet om att jag ska ge den till
en flicka med guldbruna ögon.

Jag vrålar till vinden för att få den och förstå
att det är lugnet som jagat dig tills nu.
Men jag kommer med minnen från ett tivoli till dig
och jag vet att ljusen aldrig tar slut.

Och ljuset skall vattna den ros som jag bär
i mitt knapphål så den aldrig kan dö.
Varje gång som jag viskar ditt namn för mig själv
skiftar den färg från blå till röd.

Och ingen vet om att jag ska ge den till...

Sen syr jag ett täcke av alla trasiga moln
för att stoppa om dig inatt.
När Du somnat så byter jag täcket mot mig själv
och vilar på min hemlighet.

Och ingen vet om att jag ska ge mig till...
En flicka med guldbruna ögon.

Thåström – Flickan med guld

Miss you.

If you love a person let them go. If they don't come back, they weren't worth it.

Okej där hade vi visdoms ord. Nu är det på det här viset. Ja, jag skriver allting åt dig.
Även fast du var här och vi sågs ansikte mot ansikte blev några saker osagda på grund av att du hade sällskap och jag var helt oförberädd på att du skulle komma. Okej, jag älskar dig fortfarande alldeles sjukt mycket. Och om du känner någonsin för att du vill prata eller ha sällskap av mig så jag ställer jag gärna upp. Om du ändrar dig, vilket du knappast gör, så finns jag ännu nog på plats och gör allting för att få det som det var förr. Kanske det är omöjligt att få det som det var förr men i allafall något dit åt. Jag är redo för diskussioner med dig när som helst om vad som helst. Din plan att få mig att hata dig misslyckades. Sorry.
Men jag kommer inte att destovidare försöka hålla kontakten till dig. Men du får gärna hålla till mig. Om jag kunde, skulle jag gärna fortfarande vilja vara en vän med dig men tyvärr:

She repeats let's be friends
I smile and say yes
Another truth bends,
I must confess

Kanske i framtiden kan vi vara det, men det kommer dock ta sin tid för mig. Såklart är det ju fast i dig om du vill fortfarande hänga med mig sen när situationen har lugnat ner sig. Jag saknar faktiskt väldigt mycket våra stunder i degerby. Det är något jag gör om med dig när som helst.

Jag vill ju inte förlora dig som en vän heller. För som en flickvän var du oändligt värdefull men dock som en vän är du också otroligt värdefull. Jag hoppas mina kännslor för dig lugnar ner sig så fort som möjligt, så att jag vara en vän för dig och du en för mig. Vi har diskuterat och gett ut så mycket information åt varandra om oss själva att vi nästan måste vara vänner för att detta inte skall bli en katastrof. Det kan varken du eller jag förneka.

Jag vill inte störa dig eller få dig och må dåligt, så jag låter bli att ta kontakt med dig. Så detta blir mitt sista meddelande till dig tills du besluter dig för att kontakta mig. Jag hoppas verkligen på att du kontaktar mig om en tid och informerar hur du mår och ditt läge. Jag bryr ju mig fortfarande om dig och är (har alltid varit) orolig över ditt mående.

Även fast jag kanske kan komma över dig, (vilket nog kommer hända i framtiden, var inte orolig över det) så kommer du ändå ha en speciell plats i mitt hjärta. Jag kommer aldrig att ändra synen över dig. Du kommer ändå alltid vara en väldigt vacker kvinna med en varm och trevlig personlighet. Det är inget fel på dig. Sluta tänka så. Eller kanske du redan har slutat men iallafall.

Sen skall jag också låva en annan sak. Jag vet att du är vuxen och är en människa som har ett eget liv. Du kanske inte vill att jag blandar mig i dina saker, men jag erbjuder dock ändå min hjälp och jag ser som en liten plikt för att beskydda dig om du det behöver. Även fast du inte längre är min flickvän, men det hör till att man gör så mot människor som är viktiga för en. Du om någon borde veta det. Om du känner för dig att du är ensam eller har ingenstans att gå så finns jag till.

Jag hoppas verkligen på att vi ännu kan någon dag sitta i samma bord tillsammans och le åt varandra. Jag mår ju bra av att du ler. Någon gång ligga och se på stjärnhimlen och minnas våra bästa tider. För här tills bästa av mitt liv har varit med dig.

Jag är inte bitter och inte sur på dig. Du har nu bevisat att du ändå inte var så barnslig som jag trodde. Du har också bevisat dina rykten fel. Jag är väldigt stålt över dig och jag uppmuntrar dig för att fortsätta på samma sätt. Prove them wrong! Visa världen vad du går för!

Det sista jag sade idag. Var kanske lite bittert. Jag ångrar mitt ordval än en gång. Förlåt för det.
Förlåt för allt jag någonsin gjort eller sagt som sårat dig.

Allting jag sagt i denna blogg/meddelande kan jag repetera åt dig ansikte mot ansikte om du känner för det. Om du inte tror mig så kan jag nog göra det. Hälst skulle jag ju göra det.
Om detta brev skulle vara skrivet i form av papper kunde jag inte äns skicka det för det vore så vått.

Så, ännu en sista gång som jag säger det åt dig. Jag älskar dig Janine. Om inte som en flickvän men iallafall som en vän. Glöm aldrig att du är värdefull. Glöm gärna hälst inte mig heller för jag kommer inte aldrig glömma dig. Jag finns för dig, alltid.

- Jonathan Brandt.

Dead Inside

Efter en natt med mycket sömn har jag lugnat ner mig. Jag har en ledig dag idag. Fastän jag var ledig åkte jag ändå till stan halv 9. Gick ner och laddade mitt buss kort, köpte strängar och satt ner i degerby. I degerby satt jag ensam och funderade och gjorde några skoluppgifter. Det var riktigt skönt. Jag funderade länge och märkte hur mycket jag själv förstör mig själv. Jag delar medvetet in mitt psyke i två delar och låter dom två olika delarna balansera. Inte riktigt friskt. Kanske jag borde bara dra mig samman och samla ihop alla bitar till en stor helhet.

När jag kom hem tänkte jag göra något jag gärna inte gör. Jag tänkte ringa min farmor och berätta allting. Jag vill gärna inte göra det för att hon blir lätt orolig. Och hon om någon har mycket mer att vara orolig för än mig. Det är en kvinna gjord av stål. Så mycket hon har tålat under alla dessa år. Problem ungdomar, knark missbrukare, alkoholister, allvarligt dödliga sjukdomar och allmänt störda människor. Sen ännu mig på köpet nu. Och hon har ännu sitt psyke i skick och kan hjälpa alla bäst hon kan. Utan henne vore alla där i trakten helt hjälplösa. Där är allting hela tiden fucked up. Men ändå kan jag lugna ner mig där och lämna mina egna problem hemma. Hon erbjöd till och med att betala halva av min resa dit om jag känner för att jag behöver komma bårt härifrån. Jag måste tack henne för att hon finns. Hon har betytt så mycket för mig. Också hela familjen där. Fastän dom har det svårt där har de alltid accepterat mig och välkomnat mig med öppna och varma händer.

Hur som hälst gav farmor mycket bra råd åt mig och hon fick mig och må en glimt bättre.

Jag skall ännu idag åka ner till stan. Om en kvart faktiskt. Skall ännu en gång gå ner någonstans för att tänka. Jag behöver tänka mycket nu. Jag planerar mitt varje steg nogrannt. på sista tiderna har jag lite glömmt att göra det. Därför har allting skitit på sig ganska så mycket. Har inte alltid tänkt på konsekvenserna.

I'm dead inside
I lost my heart
In the middle of this fight
I've been dead inside
since you turned your back on me

Escape

Ironiskt. Det samma som väckte mig i liv, tog mitt liv. Well... Fuck this shit.
Den delen som gjorde mig svag. Nu känner jag mig otroligt stark.

Jag är igen helt tvådelad. En del av mig skulle vilja stanna kvar som den sympatiska killen som hade kärlek som grundsten och trodde på den. Men sen igen kommer min mörka sida fram när jag är i totalt hat-tillstånd. Det finns inget annat än hat. Men jag har för länge sedan konstaterat att hat är en starkare känsla än kärlek. Så tyvärr... Värkar det som om jag igen har kommit. Japp just jag. Tyvärr folks. Sorry. Jag har krypit ut nu till en stund igen. Jag hoppas värkligen att jag kan stanna kvar en längre tid och få upp min gamla vän Jonathan på sina egna ben. Jag var länge nerträngd i hans undermedvetna och såg inte dagsljus på länge. Men i kris brukar han lita på mig och jag är hans sätt att reagera och hantera saker. Ilska och hat. Gamla juni stilen. Fuck you all. Jag klarar mig själv. Ensam. Fuck off alla sanningstalare. Gå bort och sälj er själva till djävulen. Om jag inte pratar med er behöver inte ni prata med mig. So please fuck off idiots.

Feel no pain, but my life ain't easy
I know I'm my best friend
No one cares, but I'm so much stronger
I'll fight until the end
To escape from the true false world
Undamaged destiny
Can't get caught in the endless circle
Ring of stupidity

Out for my own, out to be free
One with my mind, they just can't see
No need to hear things that they say
Life's for my own to live my own way

Rape my mind and destroy my feelings
Don't tell me what to do
I don't care now, 'cause I'm on my side
And I can see through you
Feed my brain with your so called standards
Who says that I ain't right
Break away from your common fashion
See through your blurry sight

I Will Be Heard

Jag skulle ha tolererat situationen om det skulle skötts ansikte mot ansikte och utan småpojkar som typ hotar mig? Vad i hela helvetet är det här för skit? Hur i helvete kunde du sjunka så här lågt? Du beteér dig som en omogen unge. Försöker bara gömma dig och inte vill komma och utreda det. Inte för att redan allting det här få mig att koka över, men det att du tar en typs martyrattityd i det hela. Om du inte var en tjej skulle jag säga "grow some balls dude". Jag är inte ens längre deprimerad. Jag är rasande. Jag är för arg att ens angsta.

Vittu mitä paskaa...

Now is the time for me to rise to my feet
Wipe your spit from my face
Wipe these tears from my eyes
I've got to take my life back
One chance to make it right
I've gotta have my voice be heard
And bring meaning to this life

Cause I trusted for nothing
I've been led astray
I've been tried and tested
But i won't accept defeat
Now I've done things I regret
And it's time to reverse the roles
I just want to make good on

Lost To Apathy

Jag har mått otroligt dåligt idag. Jag tror jag förlorade mig själv någonstans. Jag kunde inte gå i skolan. Jag mådde illa fysiskt, men dubbelt värre psykiskt. Några timmar sömn i bunkern så beslöt jag mig för att jag verkligen måste komma bort från skolan. Jag kunde inte gå omkring där med ett fake smile på. Jag har också flunssa vilket gör det här ännu värre. Nu skall jag gå ner till en av mina stöd personer. Få lite tröst där. Det är en varm känsla att veta att den finns där för mig. Men dock ändå stannar den kalla tomma känslan. Lite ljus i mörkret i alla fall.

Look at the shell that is you
Empty, fragile, weak
Soon the battle is over
Lost to apathy

Satellites And Astronauts pt.2

Jag trodde jag inte var tvungen att lyssna på den här låten på en tid. Men nu var jag det.
En liten gnista kan tända eld på allting. Jag behöver bara en liten gnista hopp... Köp mig en resa till månen? Snälla? Jag behöver det här nu.


Make me feel like a man
A silent cry from the middle of hell
So please, please invite me
please, invite me, to your shelter again

Take me back to yesterday, I need to grow
Buy me a trip to the moon
So I can laugh at my mistakes

Nein pt.3

Dagen... Var på sitt sätt jätte deprimerande men igen väldigt lugn. Jag träffade många vänner. Jag var hos flera av dom på en kopp kaffe och te. Men ändå kändes allting så jätte meningslöst.
Jag gick ner i gropen igen. Jag kände mig tvungen att dricka lite idag. Så att det allt skulle få en mening. Jag har faktiskt en kännsla för att jag verkligen borde försvinna bort härifrån. Jag blir bara sjuk i huvudet av att vara här. Bort. Bort. Jag vill bort nu. Jag är psyksitk utmattad. Slut körd. Jag har en kännsla för att jag inte längre kan behärska mig. Måste bort härifrån förrän det exploderar.

När jag redan var på vägen upp och fick hjälp så rasade allting. Nu är jag igen vid startpunkten. Jag har verkligen nu den synen på saken att min ändå väg ut ur situationen är att blasta mig bort. Jag måste fly från verkligheten. Jag måste fly från Lovisa. Jag måste fly från allting som jag har. Lämna allting till en stund och försvinna. Ja, jag tror jag börjar planera det nu.

My life has been a prison
A labyrinth built beneath the mountain of tragedy
I'm a stain on the cloth
I'm just an after-thought
But I
Would die
For this

Kaipaus.

Förra sommaren rev jag ner en viktigt del av mitt liv. Jag rev ner gamla ishockey rinken och dess "koppin". Där finns så jävligt många minnen. Då man var yngre gjorde man ju inget annat än bara låg där och rökte cigg och pratade skit med gamla vänner. Jag saknar det sjukt mycket nu. Men jag har varken dera kvar längre. Inte "koppina" och inte de samma gamla vännerna. Jag skulle vilja kunna göra det just nu. Gå ner dit, sätta mig ner med dem och tända på första ciggen. Svära över allting och hata världen. Så som alltid förr. Filosofera och fundera på livets mening. Prata och spekulera över Ryska conspirationer. Men vad vi än pratade om så slutade det alltid med en diskussion om bröst.

Sections

Känslan dödar mig

Remember to smile

while I cut out what's band inside of you
remember to cry to pretend you're alive
while I hide inside of you

Mirror's Paradise

Strange things move in the corner of my eyes
And the sky never looked so white and pretty
Tiny figures crawl upon my sterile flesh
There's a hole in the world, and it keeps getting bigger

How can you love it...
How can you believe it...
How can you need it...
When there's nothing there?
I want to show you something so much better
I'll make the world seem a little bit deader
You smile... but it's all despair
You love... but there's nothing there

Reflect The Storm

Idag var jag för första gången på 5 år och pratade med en professionell psykolog. Det var riktigt skönt. Jag kunde fast ha blivit där några timmar extra. Jag årkar inte vänta tills nästa fredag.

Jag gömde ingenting för henne. Jag var helt ärlig. Alla mina synder kom fram. Jag känner mig själv ren. Men ändå har jag en jävligt tom kännsla i kroppen när jag vet att jag är tvungen att vara nykter hela veckoslutet. Jag har absolut inget att göra nu. De här samma väggarna runt omkring mig igen. Det känns som om de var farligt nära.

Jag har också spenderat två dagar i exil. Känndes faktiskt ganska jävligt bra. Men det var dock något som blev och störa mig. Direkt när jag kom in genom hemdörren kännde jag hur taket rasade på mig. Som tur kommer jag bårt här i från snart. Skall fråga mamma om hon kan skjutsa mig till Liljendal.

Expose the dark side,
Awakened and emotional,
Expose the dark side,
Impossible to tame

Away from the light of the sun
Away I find what is really me

Maisema

Maiseman vaihdos. Tekee hyvää...

Ja sen aikaan saa maisema kai, ehdi ei lakaisemaan syksyn lehtee
Valtaosa huolehtii itsestään vain, antaa toisten puutarhan kuolla ja oman kukkii.
Ei auta muut ku vaihtaa maisemaa kai, karkuun huonoja uutisii uusii.
Valtaosa huolehtii itsestään vain, antaa toisten puutarhan kuolla ja oman kukkii.

People Hate Me

Jag har faktiskt märkt en sak. Jag är inte blasted bara för att jag mår dåligt. Jag är blasted för att jag helt enkelt njuter av att vara det. Jag är ju ändå en hedonist. Så varför inte bara fortsätta. Göra det man njuter av. Varför ens bry sig om när folk piper om saken. Det är ju sist och slutligen mitt egna problem inte någon annans. Okej, så länge jag inte är myndig är det min mors problem. Men det räcker att jag håller mig lugn i 3 månader. Sen kan jag göra vad fan jag vill. Och tro mig. Jag kommer göra det jag vill. Jag insåg nyss. Why should I even care? Folk må se kånstigt på mig då. Det har dom ju alltid ändå gjort. Folk får väl tycka att man är idiot. Jag är ju det. Okej, det kanske inte är hälsosamt? Men vem fan vill leva i det här skitet i 80 år då? Nej tack.

I'm wicked and addicted, middle-finger double-fisted
I'm neurotic drug-induced and chemically abused
Cut my throat and watch me bleed
Addicted tragedy
And I hate you and you hate me

Set To Fail

Vittu mitä paskaa. Konserten igår var totalt fuckings onödig. Jag var nykter, vilket gjorde att jag hade ganska så tråkigt. Speciellt när jag kom in på baren. Jag såg inte warmup bändena heller.
Kulturhuset sög. Inte alls samma kännsla som i t.ex hifkihallen. Atmosfären inte alls bra heller. Det saknades den där speciella spänningen. Jag tror att det allt bara beror på att jag var nykter. Vägen hem var sen en helt annan story. Efter många och och men kom jag ändå hem.

Även fast jag inte drack mer än några ynkliga öl igår mår jag ändå otroligt dåligt idag.
Jag moshade inte heller mer än några gånger. Det var en bra sak. För nu är kroppen ändå i bra skick. Men mitt huvud. Vittu.

Come Clarity

Jag har faktiskt börjat inse lite saker nu. Jag har sett på mig själv ur en annan synvinkel. Hmm ganska tråkigt. Men jag skall försöka förbättra mig. Argh för vem ljuger jag? För mig själv? Kanske det. Ljuger jag? Inte vet jag. Kanske. Kanske inte. Kan jag bli något bättre? Kanske. Kanske inte.
Får se vad tiden kommer med. Tiden... Det är det. Man måste bara hitta på ett sätta att döda tid. Hur? Inte med flaskan som vän iallafall.

Sure, if we change our perspective
I'm certain, I would change today
I'm certain, it will change our ways
Will things fall into place?

My Friend Of Misery

Nu var det game over för mig. Det var sista droppen igår. Mamma har nu fått nog. Hon försöker nu tvinga mig få någon sorts professionell hjälp för att sluta dricka. Jag har aldrig varit så blasted som jag var igår. Jag var fortfarande full när jag vaknade på mårgonen. Jag var så full på mårgonen att jag inte hölls och stå på egna ben. Efter detta började det krigas inom famlijen om mig. Jag ville inte vara orsaken för konflikten och sade att jag inte vill lyssna på strid. Jag mår så jävla illa. Fysiskt är jag helt förlamad, jag kunde inte ens röra på mig imorse. Psykiskt är det ennu värre. Så här djupt nere jag någonsin varit. Att ge upp låter som ett bra alternativ. Bara låta sig falla i en evig dröm. Jag har lust nu. Men men... Life goes on.

You still stood there screaming
No one caring about these words you tell
My friend, before your voice is gone
One man's fun is another's hell
These times are sent to try men's souls
But something's wrong with all you see
You, you'll take it on all yourself
Remember, misery loves company

In A Lack Of A Better Name

Jag har igen blivit avslöjad. Jag värkar faktiskt ha gått för långt nu. Idag fick jag min väckelse. Det hände något som tyvärr har skett förr. Jag började tänka varför? Jo för att jag har fucka up mig igen.
Det här är inte längre mer normalt. Jag måste sluta. Men kan jag nu? Just nu? Just nu när allting känns meningslöst? Kan jag verkligen ta mig i kragen? Kan jag säga nej? Kan jag verkligen pausa drickandet? Kännslan för att gå ut och supa huvudet i bitar är så frästande igen. Men jag vet att på måndagen kommer allting explodera i händerna på mig. Alla mina tryck kommer på samma kväll komma ut. Jag kommer vara asfull och härja som fan. Oj, det kommer vara så jävla terapeutiskt.

I Just Lost The Game

Oh My Fucking God!

Jag läste nyss igenom mina gamla sångtexter. Det är forna jaget som skriver åt mig själv. Jag blev alldeles chockerad av det jag läste. En exakt beskrivning om min nutida situation och skitet som river mitt psyke i bitar. Jag varnade mig själv om det tidigare. Eller jag skriver om det ur en synvinkel på en annan person. Men nu känner jag igen mig själv i min egna text. I texten säger det forna jaget till mig själv att han inte tänker hjälpa mig. Så är det. Han är bårta. Jag fattar inte. Det här känns redan helt övernaturligt.

But as the path gets colder and the sun does not reach you anymore

You will regret and cry for my help. But I wont help you.

You have made your choise and it's not my problem.

You should have believed in my words, beacause you just lost the game.

~ Juni 27 april 2009

Trigger

Idag gjorde jag något som var som en lite väckelse för mig. När jag höll i nålen och tången. Tröck nålen igenom mjukt skinn. Jag lyckades igen. En helt perfect lobepiercing. Jag var faktiskt inte rostig alls. Det var skit lätt igen. Allting gick smidigt och bra. Kanske jag ännu lite har kvar av piercing kulturen i mig. Jag drömde någon gång av att bli piercare. Gjorde många piercingar åt folk. För det mästa har jag lyckats, bara få misslyckade. Jag skulle själv vilja pierca mig som fan igen men jag måste börja söka jobb så det går inte nu.

Idag fick jag också gå in och kålla på en väns nya lägenhet. Skit snyggt. Nu vet jag var jag spenderar onyktra nätterna på sommaren. Onyktra kvällar ja, beroende på hur jag har fått jobb.
Hoppas jag nu årkar skaffa mig något snart. Fast det vore nog skönt att låta jobbet bara vara och lata sig hela sommaren. Men då har jag inte råd för att åka på alla festivaler. Eller köra bil.

Fastän dagen har varit skön som fan och jag har hela tiden haft något att göra, så känner jag mig ändå mig en aning deprimerad. Jag vet inte igen vad det är, för som sagt är allting ganska okej nu. Inte vet jag. Jag vill bara nu att sommaren skall komma så fort som möjligt.

I am running from something I don't know
I am searching for something, which way to go?
I am trying to separate what's real
I am running in a wheel

My Brain Is Frying

När jag stänger ögonen. Är det ljust som fan. När jag öppnar dem. Är det mörkt. Jag fnitrar. Mina ögon är snabbare än kroppen. Dude this shit works afterall. Jag har nämligen provat I-Doser. Ett program som spelar upp bineurala ljud så att hjärnan stimuleras. Har provat tidigare men då har det inte funkat.

Push The Needle

Idag skall jag bli en konstnär igen. Får se hur rostig jag har blivit. Har inte hållit i nålen på en tid.

Får se hur bra tången funkar idag.

Get ready for the needle. It wont hurt, I swear.

Bortom Babylon

En stund var jag en lycklig man. Jag har en dröm som jag kan fly till ibland. Jag har en dröm där vi vann, vann mot babylon. Där vi återfann kärlek för varann. Krigen försvannn och babylon brann.

http://www.youtube.com/watch?v=3-L0MEtFxyg&feature=PlayList&p=7188D0140FADB060&index=2

A New Machine

Ibland har jag denna jätte underliga emotionen. Den är helt unik. Det är som en hallucination utan droger. Jag ser allting framför mig. Jag ser sanningen, men jag ser inte den. Kroppen är varm och jag hör mitt hjärta bulta. Den slår med låg tempo men med starka slag. Jag väger inget och inget trycker ned mig mot stolen. Jag stänger ögonen och lyssnar på musiken. Musiken är den utlösande faktorn i det hela. Det krävs just den preics rätta musiken för den rätta visionen. Det här är det jag menar med att ge tid åt sig själv och försöka hitta sig själv. Det här är när man avstår från sin kropp och världen runt om kring sig. Det finns bara du, musiken och din tanke värld. Hoppa in i sina egna tankar och glömma precis allting. Det här kanske låter jävligt absurt, men jag vet några av mina vänner som också gör på samma sätt. Att hallucinera när man är nykter. Man måste bara få kontakt till någon del i din hjärna som inte normalt finns där.
Okej här kommer det då.

Jag ser mig i framtiden och jag ser mig i det förflutna. Det är som en video som snurrar bak och fram utan att jag förstår var jag går. Det är som om man spolade en gammal VHS fram och tillbaka. Människorna runt om kring mig kommer och försvinner snabbt, men jag står på ställe. Platserna ändras men jag står på stället. Håret både växer och försvinner med jämna mellan rum. Min hud blir skrynklig och bilder på kroppen växer fram. Men sen spolas det tillbaka och det börjar om fast det går från äldre till yngre. Jag sitter i en metrovagn. Allting förändras förutom blicken och munnens position. Den är inte ledsen, inte heller deprimerad. Men definitivt inte lycklig. Metron går både bak och fram, och det kommer och försvinner olika grafittin och klåtter på dess väggar. Den stannar och jag stiger ut. Jag stiger upp för trapporna mot gatan. Jag sluter mina knytnävar och går ut i regnet. Med samma ansiktsuttryck. Jag går och går och går...
Ingen eller inget stoppar mig. Jag förändras hela tiden. Men aldrig stannar jag. Jag har nu blivit en gammal man, men jag fortsätter, jag går ner till en metrostation och det allt börjar på nytt.

Jag har inte hunnit tolka den här visionen... Jag tror jag inte heller vill tolka den.

Musiken var psykedelisk Pink Floyd Mix.

Pink Floyd Floydhead – A New Machine (Empty Space : Welcome To The New Machine) - Mix

Voices Of The Dead

Det finns en speciell person i mitt liv. Denna person har jag kännt sen lågstadiet. Nu är vi ganska lite i kontakt. Men jag har börjat drömma om denna person. Men i varje drömm blir jag lämnad ensam för att dö. Förra drömmen försökte personen nog hjälpa mig, men det tärde på personens egna fördelar så denne lämnade mig ensam i en säng i en stor sal för att dö. Ensam.

Vi var någon gång för länge sen väldigt nära. Men nu har det dött ut. Och det har inte stört mig värst något alls, men mina drömmar kanske visar att mitt undermedvetande är av annan åsikt.

Oldest dream within a dream
Cold but sweet and tempting
As I look into those eyes long gone
And it feels like you were still a part
Of this restless world
From beyond you reach out for my hand
Come closer follow me

Tonight I hear you whisper
Deep inside within my head
Tonight I see familiar faces
Voices of the dead calling me

Back To The Primitive

Vilken förfärlig dag. Total fucking hangover. Jag såv inte under natten och halv 9 till skolan. Jag har sällan haft en så här tung skoldag. Jag fick ändå 2 timmar sömn på håltimmen i bunkern, men det slutade bara med en absurd mardröm. Jag missade bussen och är tvungen att vänta en timme i skolan.

Inte för att nämna på gnället mamma gav i morse. Hon gnällde över att jag knarkar... Fuck nu börjar det här samma igen. Hon tror varje gång jag super flera dagar i rad att jag automatiskt har blandat i mig i olagliga substanser. Också började hon gnälla över att min skolgång har försämrats? Okej vad fan, gymnasiet är inte direkt dans på rosor. Såklart att gymnasiet blir svårare med åren och det är svårare att hålla upp vitsorden.

Jag har nu på riktigt börjat överväga tanken om att sluta med babylonska levnadsstilen. Planerat att så fort som jag blir myndig skita i studierna och börja leva extremistiskt hippie liv. Skaffa en liten lägenhet och jobba för minimal lön. Så att jag bara får smör på brödet och vatten i glaset. Det är allt som behövs för att överleva. Ja, kanske lite lasol för att få nollat huvudet. Isolera mig från samhället. Bara vara hela dagarna i min egna lilla hallucinations värld. Bli något som samhället hatar och ser ner på. Men vad spelar det för roll?


Back to the primitive
Fuck all your politics
We got our life to live
The way we want to be

Back to the primitive
Fuck all your politics
How it used to be
Check your reality