Jag läste nyss igenom mina gamla sångtexter. Det är forna jaget som skriver åt mig själv. Jag blev alldeles chockerad av det jag läste. En exakt beskrivning om min nutida situation och skitet som river mitt psyke i bitar. Jag varnade mig själv om det tidigare. Eller jag skriver om det ur en synvinkel på en annan person. Men nu känner jag igen mig själv i min egna text. I texten säger det forna jaget till mig själv att han inte tänker hjälpa mig. Så är det. Han är bårta. Jag fattar inte. Det här känns redan helt övernaturligt.
But as the path gets colder and the sun does not reach you anymore
You will regret and cry for my help. But I wont help you.
You have made your choise and it's not my problem.
You should have believed in my words, beacause you just lost the game.
~ Juni 27 april 2009
Ei kommentteja:
Lähetä kommentti