Mitt vekoslut... Ja vilken jävla rumba det blev av det. Fredagen var jätte kånstig men lördagen blev ännu kånstigare. Lördagen var jag ibörjan på gått humör och jätte glad men mitt i allt hoppade jag till ett berzerker tillstånd. Okej, jag fick mig ner lugnad men efter det var jag helt vihannes.
Nu sitter jag och grublar över va fan jag har gjort och sagt. Okej borde inte vara nått hemskt.
Jag har också igen en jätte lång "soitetut puhelut" och "lähetetyt viestit" lista. Okej det blev igen välan halva saldon bårt på en kväll. Vad i hela helvetet? När fan ska jag börja lugna ner mig?
Borde det inte vara dags att stabiliseras lite hei? Jag kontrollerar inte mig själv och kan inte ta någonting med måtta. Varför fortsätter jag bara leva som en idiot fastän jag vet att det kommer sluta illa?
Men nu har jag igen fått en heldel nya upplevelser och genom dem kan jag igen än en gång,
försöka göra de rätta besluten och lämna det gamla skitet bakom mig. Livet är inte till för att stå stilla, utan för att gå framåt mot nya skitar och lägga sig i nytt pisse. Men det tar dock sin tid för mig att helt komma över detta veckoslut och dess händelser, men jag är redan på god väg upp.
These scars need to heal over
Tilaa:
Lähetä kommentteja (Atom)
Ei kommentteja:
Lähetä kommentti