Jag tänkte inte jag aldrig skulle nå den här punkten? Jag har vakat över en vecka nu. Jag bara skjuter i mig nästa för att jag inte ska inse vad som har hänt. Jag skiter sak efter sak, och efter varje gång jag gjort något dumt så tar jag så ja ska glömma det, men sen gör jag igen något. Jag har skjutit i mig massor med skit. Jag fattade mittiallt att inget är som förr. Nu är något verkligen fel. Det är hela världsbilden som har rasat. Min verklighet, försvann, och nu är jag i någon främmande verklighet som jag inte förstår. Va fan? Är det jag som är i alldeles för djup psykos eller är det här verkligen sant? Allt bara rasade i ett, och jag bara satt och skjöt i mig skit och inte märkte något? Nu tvingades jag faktiskt ringa mina föräldrar och säga att jag inte längre årkar. Senast jag gick ur hemdörren här kastade jag kring mina sprutor i huset och gjorde saker som jag ångrar. Men dom förstår inte situationen. Min värld runt omkring mig förändras, och det är väldigt jävligt fuckings skrämmande. Jag tror inte på det här, det är overkligt. Vavava, gräver jag min egna grav? Jag är så otroligt trött och rädd, jag vet inte längre vad jag ska ta mig till. Måste jag ta mer för att rymma den här jävligt hatfulla verkligheten. Måste jag fly den här platsen? Är jag sjuk i huvudet? Eller är det här en massiv salaliitto mot mig? Spelar folk med mitt psyke? Manipulerar någon andra? Jag har ingenstans att fly, överallt var jag än går så följer sjuka händelser och otrevliga saker. Jag kan inte vara i Lovisa... Inte i Borgå... Vart ska jag ta vägen? Vem kan väcka mig från den här jävla mardrömmen som nu ska kallas för mitt liv? Jag vill bara allt blir som det var, det allt jag byggde. Eller var det bara jag som är så jävla blind? Alla och allt är annorlunda... Och jag ser faktiskt nu ingen utväg. Jag vet inte. Jag vet verkligen inte vad jag ska göra... Jag säger det här ut nu. Jag är skit rädd och nervös. Jag vet verkligen inte hur allt det här ska bli bra igen? Jag är för första gången helt hjälplös i en realitet som inte är den samma som jag har levit i tidigare. Jag är inte mer i samma värld som förut. Har jag drivit sista vett ut ur mitt huvud, eller är jag påriktigt bara i min lilla egna verklighet...
Kaiken se vaatii, ku uskoo et on uskomatonAivan naatti, raukka pieni sosiopaatti
Ja luoti lepää mutkassa
Kuolleessa kulmassa joku saa surmansa
Ei kommentteja:
Lähetä kommentti