En ensam man

Ibland är molnen så mörka eey eey
Ibland är molen så mörka att inte solen hittar fram
Under dom mörka molnen går en ensam man
Och han tror att han kan
Helt ensam vandra fram
Men tanken som han bär på inte riktigt sann
För i mörkret han försvann och han såg ingen annan
För i stunder av förvirring blev han ledda av satan i flera år(år år år)
Må allt sämre han mår
Förutan ljus på vägen så blir vägen svår
Säger mörkret att kan ta sig upp när han ramlar men
Han föll för sista gången min vän
Han kunde inte ta sig upp mera sen
För han förlorade allt hopp om framtiden
Han blev liggandes kvar med dessa tankar han har
Med mörkret som fiende hade han inget försvar
Ja säger


Den här går ut till alla dom
Som sträckte fram sin hand för att hjälpa honom
Ja säger
Den här går ut till alla dom
Vänner och familj som finns där livet om
Säg den här går ut till alla dom
Som sträckte fram sin hand för att hjälpa honom
Säg den här går ut till alla dom
Vänner och familj som finns där livet om


När han låg där i sin mörkret utan att se någonting
Plötsligt var det nån som lite ljus släppte in
Bara lite lite grann 
Men det räckte för denna man 
För att samla sina krafter och bevisa att han kan så han
Börja gå mot ljuset som han såg
Blicken ner i marken han va fortfarande låg
Men stegen som han tog va bestämda min vän
Fast besluten att finna lyckan igen
Stigen den var svår och han gick vilse på den
Men den som söker sanningen ska alltid finna hem
Säg ljuset blev starkare för vardag som gick
Han tog tacksamt emot alla krafterna han fick
Vännerna dom såg hoppet växa i hans blick
Ja dom såg hoppet växa i hans blick okej


Än idag kan du se denna man
Fast besluten på vägen vandra fram
Han har långt kvar att gå
Han har mycket kvar å lära
Men packningen han har är inte tung å bära
Han får hjälp nu
Han har vänner med på färden
Snart är han redo med nya krafter möta världen
Och han ska göra det 
Ja kan lova dig det
Du kommer se hans entre okej